Numret handlar om Marknadsvården och de gräddfiler som privata vårdgivare skapar.
– Det svenska sjukvårdssystemet som bygger på en jämlik sjukvård där den som har störst behov ska få vård först är på väg att försvinna, säger John Lapidus, som är intervjuat.
Missa in det filmade reportaget med honom!
Här kan ni läsa Vänstern i Vården #2 i pdf
Och här hittar ni webbplatsen med alla artiklar genom tiderna!
Moderaterna kommer nu med förslag om att skapa en vårdmarknad av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), och det finns väldigt lite som pekar på att det är en bra idé.
Under de åtta år Moderaterna styrde i regionen så tilläts köerna till BUP växa och tillgängligheten försämras. Nu vill de alltså lösa de allvarliga problemen som genom att bryta loss barn- och ungdomspsykiatrin från vården och göra till en marknad med bolag som drivs av vinstintresse. Kanske sneglar de på Moderaterna i Stockholm som infört affärsområden inom 38 områden på allt ifrån palliativ vård och öron-, näs- och halssjukvård till ultraljud.
Affärsområden, eller så kallade vårdval, är kostnadsdrivande och gör att vi förlorar kontrollen över var vårdbolagen placerar sig. I stället etablerar de sig nästan uteslutande i stortstadsområdena och inte där det nödvändigtvis behövs som mest. När kontrollen väl har släppts till de privata företagen följer alltså ett resursslöseri där pengar och personal riktas dit där bolagen kan tjäna mest pengar. Vi ser det vad gäller vårdcentraler med tilläggsuppdrag för att ta hand om ungas psykiska hälsa där de flesta etableras i Göteborgsområdet. En uppsplittring av vården på fler aktörer är ur samhällsekonomiskt perspektiv en mycket kostsam lösning om målet är att göra vården tillgänglig för fler.
Läkarna i region Skåne har tidigare varnat för katastrofala följder då Moderaterna föreslog samma hos dem. Och inte bara de. Alla remissinstanser (både verksamheten själva och patientföreningar) som tillfrågades i region Skåne avrådde från att införa vårdval. Det var framför allt barnpsykiatrins svårast sjuka patienter och för den fortsatta utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrin som lyftes som största oron.
Att skapa ett affärsområde av BUP skulle kanske ge barn och unga med lättare ohälsa kring storstäderna en större tillgänglighet. Men på bekostnad av dem som behöver vård för komplexa, kroniska eller akuta svårigheter.
Införs vårdval får det effekter på läkarbemanningen, förvärrad kompetensbrist där det behövs och möjligheterna till vidareutbildning och forskning påverkas också negativt.
Vi behöver ge BUP långsiktiga förutsättningar och fortsätta tillgänglighetsarbetet. Satsningen ”En väg in” som tar emot första besöken från hela regionen har haft bra resultat. Vi fortsätter satsningen på konkurrenskraftiga löner och arbetar för en stärkt samverkan med elevhälsa och andra aktörer.
Men det löser vi inte genom att göra barn- och ungdomspsykiatrin till en vårdmarknad.
Carina Örgård (V), ordf. beredningen för psykisk hälsa i RödGrön Ledning
Janette Olsson (S), ordf. strategiska hälso-och sjukvårdsnämnden i RödGrön Ledning
My Alnebratt (S), ordf. operativa hälso- och sjukvårdsnämnden i RödGrön Ledning
Debattartikeln finns även att läsa i Borås Tidning
Möt vårt regionråd Carina Örgård, en engagerad socionom och psykoterapeut som kandiderar till omval som regionråd.
– Hur kommer det sig att du gick med i just Vänsterpartiet?
Jag jobbade i flera år på barn – och ungdomspsykiatrin. Vi märkte att livet blev svårare och svårare för vissa patientgrupper, och att det hände något i samhället under Reinfeldts tid i regering. Då bildade vi ”medelklassupproret”, vi som inte ville ha skatteavdrag själva, utan tyckte att det skulle gå till vår gemensamma välfärd. Efter ett tag kände jag att det inte räcker för mig, jag ville göra mer. Så då läste jag Vänsterpartiets partiprogram och eftersom jag kunde ställa mig bakom det mesta var valet lätt.
– Hur ser din politiska bana ut?
Jag är född in i en politiskt medveten familj. Som barn deltog jag i barnaktiviteter i Angered och som tonåring satt jag i kommundelsnämnd i Ale. Jag gick med i Vänsterpartiet 2012 och två år senare fick uppdrag i psykiatriberedningen och hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg. Det passade mig perfekt med min bakgrund som psykoterapeut, och jag kunde lära mig det politiska hantverket allt eftersom. 2018-2021 var jag ersättande regionråd, och sedan fick jag ta över som regionråd efter Eva Olofsson.
Det är givetvis ett stort ansvar man har som regionråd i regionstyrelsen men jag har förutom regionstyrelsen en rad av uppdrag; personalutskottet, ägarutskottet, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, regionfullmäktige, styrgruppen för politisk organisation, samverkansnämnd för västra sjukvårdsregionen och en nationell nämnd för högspecialiserad vård.
– Hur kom det sig att du ville satsa på regionpolitiken?
Det är så tydligt att välfärden har monterats ner inifrån, det var ju därför jag gick in i politiken just då. Man har haft så långa tider av besparingar och effektiviseringar att det har gått över gränsen för vad man kan göra. Politiken har stor skuld i det här, vi måste ge personalen rimliga arbetsvillkor så att vi kan bygga upp välfärden.
Jag funderade på om det var kommun eller region jag ville engagera mig i och valet var egentligen enkelt. Jag tycker att det är väldigt spännande med samarbete och hur man kan få ihop alla olika samverkanspartners. Det är också ett stort ansvar, där våra beslut bland annat påverkar kollektivtrafiken och vården för en femtedel av Sveriges befolkning.
– Vilka är de viktigaste frågorna i regionvalet nu?
Sjukvården och välfärden, men också personalens arbetsvillkor som är en grund till det. Där vill vi införa arbetstidsmodeller och skapa förutsättningar för personalen att trivas, med Västra Götaland som arbetsgivare. Rimliga löner, inflytande och framför allt stoppa marknadsvården. Vi vill att invånarna i vår region ska ha en tillgänglig vård, som finns där på dina egna villkor. Det gör vi genom att skapa en sammanhållen vårdkedja, utan vinstintressen.
Kollektivtrafiken, med sänkta biljettpriser och en utbyggd trafik även utanför storstäderna en stor prioriterad fråga i regionen. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla, en samhällsservice helt enkelt.
– Vad gör du när du inte är politiker då?
När jag är ledig vill jag helst vara i naturen, vandra, gå i skogen eller på fjället. Jag bor med min man i Göteborg, vi har två vuxna barn. I sommar har vi vandrat mycket och badat såklart.
Den 13-14 juni debatterades budgetar för fullt i Regionfullmäktige. Efter två dagar vann tyvärr den grönblå budgeten för 2023, men det går att förändra. Det går att rösta rött i valet och få ett rött styre i höst!
Det skulle innebära satsningar på bättre vård, en utbyggd kollektivtrafik, bättre arbetsmiljö, högre löner och att regionen tar klimatfrågan på allvar.
Vårdköerna har vuxit under pandemin. Bara i Västra Götaland står 110 000 i kö på vård. Har du däremot en privat försäkring kan du få vård inom två veckor. Det är en ovärdig gräddfil som inte bottnar i principen om vård efter behov och resultatet av att alliansstyren i olika konstellationer har prioriterat privat vård framför sjukhusens finansiering, skriver bland andra Carina Örgård (V), regionråd i opposition.
Enligt svenskarna är hälso- och sjukvården den viktigaste politiska frågan. Det finns ett brett stöd för att vården ska prioriteras efter hur sjuk du är och inte din årsinkomst. I dag har nästan 800 000 svenskar en privat sjukvårdsförsäkring. Denna grupp utmärker sig genom att de är friskare än genomsnittet, och betydligt fler är män. Har man en underliggande sjukdom kan man däremot inte teckna en privat sjukförsäkring. Försäkringsbolagen vill ha billiga och friska patienter.
I Hälso- och sjukvårdslagen står det: ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.”
Västra Götalandsregionen har ett ansvar för att inte bidra till att en enda friskare patient får tränga sig före en sjukare. Myndigheten för vårdanalys konstaterar att sjukvårdsförsäkringar bidrar till en mer ojämlik vård, helt enkelt genom att de som har en får vård snabbare. Lagen om vårdgarantin ger alla rätt att få vård inom tre månader. Men köerna har vuxit under pandemin och väntetiden är ofta betydligt längre nu. I Västra Götaland väntar över 110 000 invånare i vårdköer.
Har du däremot en privat försäkring kan du få vård inom två veckor. Det är en ovärdig gräddfil som inte bottnar i principen om vård efter behov. En annan konsekvens är bristen på vårdpersonal inom regionen. Viktig personal som nu vårdar försäkringspatienter skulle istället behövas i regionens verksamheter.
Så vem bär ansvaret? Nästan alla Sveriges regioner styrs av allianspartier i olika konstellationer. De har ökat upphandlingen av vård de senaste tio åren, vilket privata vårdbolag jublar åt. De får sin basfinansiering från avtal med regionen för att göra operationer eller bedriva vårdcentral. Sedan tjänar de extra på att erbjuda besök och operationer även till försäkringsbolagens patienter.
Den blågröna minoriteten har i Västra Götaland underfinansierat sjukhusen och satsar på mer och mer privat vård, och mindre på arbetsmiljön i våra verksamheter. Sjukhusen lider ständigt av personalbrist och har svårt att klara sina uppdrag. Så kan vi inte ha det.
Vänsterpartiet lade ett förslag i höstas om att stoppa detta i Västra Götalandsregionen. Vi vill att så kallad dubbelpraktik förbjuds. Då kan en privat vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen inte ha avtal med försäkringsbolag samtidigt. I januari tillsatte regeringen en utredning om exakt detta, som ska vara klar i juni 2022. Vi ser fram emot att vara med och bygga upp den regionala sjukvårdens verksamheter igen.
Carina Örgård (V), regionråd i opposition
Louise Jeppsson (V), ersättande regionråd i opposition
Jan Alexandersson (V), ersättande regionråd i opposition
Läs debattartikeln i Göteborgs-Posten här.
Vi säger varmt välkommen till Louise Jeppsson, ny ersättare i regionstyrelsen för Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen!
Louise Jeppsson sitter i styrelsen för Västtrafik, och i nämnden för Hälsan- och Stressmedicin sedan tidigare. I regionstyrelsegruppen för Vänsterpartiet ansvarar hon för personalfrågor och frågor om kollektivtrafik och hållbart resande framöver.