Debattartikel: Håller argumenten mot vindkraft?
Debattartikel i Borås tidning 1 juni 2012
”Det centrala är omställningen från fossila energikällor till förnybara, lokalt producerade”
Det finns flera argument som vindkraftsmotståndarna använder som är ett hinder för en bra debatt och som behöver bemötas, anser Sören Kviberg, ordförande i miljönämnden i regionen.
Vindkraft väcker många känslor, en konstruktiv debatt är nödvändig. Flertalet ser vindkraft som en viktig del av en hållbar elproduktion, men den passar inte överallt och hänsyn måste också tas till andra intressen. Ett hinder för en bra debatt är de felaktiga påståenden som återkommer i debatten som jag här nedan vill lyfta fram.
Myt: ”Vi behöver inte bygga ut mer förnyelsebar elproduktion.”
Sverige är inte isolerat från omvärlden, vi påverkas av andra och vi påverkar andra, inte minst när det gäller miljöfrågor och energi. När det gäller energisystemet är vi både prismässigt och praktiskt bundna till hur utvecklingen ser ut inom hela EU.
En av Europas största utmaningar är beroendet av fossila bränslen och omställningen till ett hållbart energisystem. Det ställer enorma krav på stora investeringar både när det gäller energieffektiviserng men också i nya elproduktionsanläggningar. Enligt Staffan Jacobsson, professor på Chalmers, kommer det att finnas ett underskott på motsvarande mer än 20 gånger Sveriges årliga elproduktion inom EU år 2030. Vindkraften och den havsbaserade vindkraften kommer att bidra till att kraftigt minska det behovet. Bara den havsbaserade vindkraften förväntas producera 560 TWh/år år 2030 inom EU, vilket är mer än 3,5 gånger så mycket som Sveriges årliga elproduktion.
Myt: ”Vindkraften är försumbar.”
Återkommande hävdas att vindkraften är försumbar i det svenska elsystemet. Men faktum är att vindkraften ökar kraftigt år efter år. Under 2011 ökade elproduktionen från vindkraft med 74,3 procent. Enligt Svensk Energi motsvarade elproduktionen från vindkraft under 2011 elproduktionen från en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Elproduktionen från kärnkraften var i andel år 2011 39,5 procent och vindkraften 4,2 procent och övrig värmekraft 11,4 procent.
Myt: ”Vindkraften producerar inte el under vintern när vi behöver den som mest.”
Visst förekommer det att vindkraftverk, precis som andra elproduktionsanläggningar, står stilla även vintertid. Men ser man till den genomsnittliga elproduktionen från vindkraft per månad under de senaste tio åren så är det under månaderna oktober, november, december och januari som vindkraften producerar som allra mest, vilket passar vårt elkonsumtionsmönster mycket bra.
Myt: ”Vindkraften måste ha reglerkraft, vilket gör den olämplig som energikälla i någon större omfattning.”
Vindkraften behöver reglerkraft men som Svensk Energi anger i Elåret 2011: ”Detta är i sig ingen nyhet då elanvändning också varierar timme för timme och med större effektsteg”. Vi kommer inte att ha ett system där vindkraften ensam står för elproduktionen. Man skall återigen se det större perspektivet, där vi är en del av ett större energisystem, alltså vilken möjlighet man har att hantera elbehovstoppar genom att handla med andra länder, det vill säga vilken ”handelskapacitet” man har.
Sverige har en stark handelskapacitet. Enligt Lennart Söder, professor på KTH, finns det andra länder med betydligt större andel el från vindkraft och med mindre handelskapacitet som klarar detta. I Spanien och Portugal motsvarade vindkraften 16 respektive 18 procent av elproduktionen. Med en europeisk elhandel, som idag är ett faktum, följer ett ansvar för att bidra till omställningen genom att producera så mycket förnybart som möjligt, som vi kan sälja vid elbehovstoppar även i andra länder. Sverige har dessutom gott om reglerkraft i och med vattenkraften idag.
Myt: ”Vindkraften är kraftigt subventionerat och en dyr form av elproduktion.”
Det ekonomiska stödet till vindkraft, det vill säga de elcertifikat som infördes 2003, riktar sig inte till en specifik teknik utan ger lika mycket stöd till el som kommer från sol, vind, vatten och biomassa i systemet. Om man tittar på fördelningen av certifikat under 2011 domineras det av biomassa, med 57 procent och motsvarande 29 procent för vindkraft och 14 procent för vattenkraft. Eftersom stödet är kopplat till produktion och inte installationskostnaden så premiernas det kraftslag som kan producera mest el till lägst kostnad. Att andelen till vindkraft ökar år efter år beror på att vindkraften är kostnadseffektiv jämfört med andra energislag.
I Västra Götalandsregionen är målsättningen i vindkraftsprojektet Power Väst att bidra till att öka elproduktionen i Västra Götaland från vindkraft till 5 TWh år 2020 och samtidigt skapa nya arbetstillfällen. Det centrala är omställningen från fossila energikällor till förnybara, dessutom lokalt producerade.
Sören Kviberg (V)
ordf. Miljönämnden, Västra Götalandsregionen